God jul.....

Jo god jul på er alla.... fast jag vet inte om jag bryr mig så mycket längre om julen. Jag har köpt en julklapp och det är till min riktiga mamma. Det är hon värd. Men själva julen.....hela den här hysterin som är runt. Jag vet inte om jag lockas med. Jag har inte en enda julsak hemma, det är inget jag är stolt över, jag kanske borde satt upp en ljusstake eller något iallafall. Men jag kan inte piska upp något intresse för det. Jag är lite avundsjuk på dom som faktiskt är genuint intresserad av julen. Vore så lätt att bara tycka som alla andra.
Men jag brukar inte göra det av nån konstig anledning. Som vbarn såg jag framemot den, för då kunde jag få alla sakerna jag aldrig skulle kunna köpa annars. Men nu har jag pengar att köpa egna saker för. Jag känner dock rätt många som ifrågasätter julen som företeelse. Och tycker det blir lite hysteriskt. "Man gör det ju mest för barnen".

Det bästa med julen tycker jag är julskinkan. Jg har köpt en hemma men inte färdiggriljerad, nu får jag köpa termometer och folie och sånt, ska tydligen vara rätt svårt. Annars vet jag inte så mycket bra. Så här i vuxen ålder spelar julklappar ingen roll längre, inte för mig. Det blir ju ändå bara som någon sorts byteshandel, jag köper till dig och du köper till mig. Men visst blir jag glad om jag skulle få en av nån, inte det. Det känns så förutsägbart bara. man förväntas ge, och man förväntas bli glad, och tack för julklappen, och ja jag var å nöjd med den. Precis vad jag ville ha.
Och stackars föräldrar köper i övermått, ingen ska vara utan, och man vill ju inte ge sina barn mindre än vad andra får. Hemska tanke. Finns vissa som tar t.o.m lån för att få det gå ihop.
Ångesten kommer krypande.

Det ska köpas den finaste granen, man ska pynta mer än grannen. Det ska visas upp en fasad.

Men det finns ju såklart folk som tycker det ska vara så här. Det ska vara jul med rubb och stubb. Julbak, riktig julgran med barr och diverse traditioner. Jag önskar att jag vore en av dom.

Men många som gör det här, tycker dom det är så roligt egentligen? Gör dom det för att DOM vill göra det eller gör dom det för att de "känner trycket" eller bara vill "göra som alla andra" eller bara gör som alla andra utan att ens reflektera över det. Det ska vara så helt enkelt.

Poängen jag vill komma till är att man ofta gör många saker utan att veta varför vi gör det egentligen, för att man inte har ifrågasatt det någon gång.

Sen ett personligt skäl är att jag inte vill schemalägga snällhet. Måste jag ha en särskild dag där jag måste vara snäll? Kan det inte komma som en överraskning istället. När nån minst anar det.

Och måste snällheten vara i form av en gåva?
Kanske en fin gest, eller något annat.

På tisdag åker jag till min riktiga mamma i vänersborg, ska fira jul där och min bror åker med mig, ska träffa släktingar jag inte träffat på många år. Det ser jag fram emot!

O god jul på er som verkligen ser framemot den, och förhoppningsvis god jul på er andra också!
För man får ju göra det bästa av det, man kan ju inte sitta här o gnälla!